I Dare You To Love Me.

Roberth Bunne Oldstam är min bror och så är det med den saken, det finns inget prat om blod eller dna eller vad som helst annat som kan förändra den saken. Han har varit min bror i fem fantastiska år och det finns ingen som han. Och idag var sista gången jag träffade honom på minst ett år. Och det är klart att hjärtat brister då. Det var med tyngre steg än någonsin syskonen Kron gick upp för trapporna, varje trappsteg var ett steg länge bort från Bunne och det enda man ville göra var att vända om och springa alla 67 trappsteg ned och krama honom minst en gång till och säga något klokt eller vara tvinga honom att stanna kvar och vänta på oss. Tills vi också kan ge oss av så långt här i från man bara kan komma. Snart är vintern här medans sommaren knappt har kommit till Australien, som om det inte vore nog med att sommaren är över och julen snart är här så kommer jag inte få åka pulka med dig i år. Det har vi gjort varje, varje, år så länge jag känt dig. Det är inte vinter utan pulka med Bunne, det är inte nånting utan att veta att du finns där jämt redo att ha kvartsamtal med mig så jag sköter mig och ser till mig och kollar på Karlsson på taket med mig, och äter bullar med mig och kollar på film, och kastar ägg och dansar och smäller smällare och skämtar så att man nästa kissar på sig. Och jag kommer sakna dig så otroligt ofantligt mycket och jag vet egentligen inte hur det ska gå, för just nu känns det bara overkligt. Att jag inte kommer få träffa dig på minst ett år känns ju som en otroligt dålig lögn, det går inte ens att föreställa sig hur det kommer vara när du inte längre är här. Trots att jag kan både fantisera fram ufon och spöken kan jag inte se hur det blir utan dig här, det är utom min föreställnings förmåga. För du har alltid funnits sen du kom och man visste att du alltid fanns där om det behövdes. Men även om jag inte vet hur det blir utan dig precist, vet jag att det inte blir som förut och att man nog kommer kunna känna förändringen, som någon ändrig i luften eller något, tyngre kanske. Det kommer kännas så fort planet lyfter. Och jag kommer sakna dig mest när våren närmar sig, maj börjar och vi fyller år. Och självklart älskar jag dig kolosalt och hoppas trots allt att du får det fantastiskt på andra sidan jorden men inte så fantastiskt att du inte kommer hem igen för det kommer aldrig vara liknande här utan dig.
Amour.