I Dare You To Love Me 31.

Dagen har varit lång och händelserik. Solen har skinit och det var fint, det har hänt så mycket, vet inte var jag ska börja eller om jag ens ska gå igenom allt igen. Men några nyckel ord kan nämnas i kronologisk ordning, vakna, bada, skola bakis, sola, parken, öl, Ida, Frasse, Jaqulines middag, parken, Rimbo, bakvägen, Stadion, hemma hos Fredrik, hemma hos Noffi och tillsist Nisses.
Jag är i alla fall hemma nu och ute börjar det ljusna och fåglarna kvittrar men man ser alla stjärnor om jag skulle dra upp mina persienner, men det gör jag inte för då kommer det sticka i mina ögon när jag vaknar. Jag är fundersam eller kanske bekymrad eller så är jag bara dragen men i vilket fall så faller jag för lätt. På tok för lätt kanske, men det är så det måste vara för att bevara balansen i Sörens Änglar. Det skulle vara otroligt skönt att bara sova tills jag vaknar imorgon men även imorgon verkar bli fullsmäckat med venisages, loppmarkader, pyssel och antagligen fika.
Jag är otroligt trött men jag orkar inte gå och lägga mig, det känns som att jag måste komma fram till en poäng som verkar vara för långt bort att hitta nu, men det är i alla fall det som håller mig vaken. Poängen är väl antagligen att hur otrevligt det än känns för mig så vill jag se dig lycklig, och om det är med mig eller någon annan saknar egentligen betydelse. Jag antar att när det känns så så blir det aldrig med en själv och det är något man mest försöker intala sig själv så man vet att någon i alla fall blir lycklig, och är någon lycklig och man önskar den all lycka då kan man inte vara helt olycklig själv.
Äch jag vet inte alls egentligen. Men för att muntra upp mig själv i mig själv i min osjälviska lyckönskning så lyssnar jag på SMK och strejk snusar. Det är ju första maj snart och då ska man väl strejka. Kanske är det också en dag då jag borde strejka i osjälviskheten och göra allt som man har i sin makt för att göra sig själv så lycklig som man bara kan, vet man hur så måste man kanske våga hoppa. Men det är så svårt att veta om man landar hel på andra sidan helvetesgapet där gräset faktiskt är grönare eller om man faller rätt ner i gapet.
Nej eftersom ingen orkar läsa allt det här i alla fall, allra minst jag när jag nyktrar till, så slutar jag här, utan varken poäng eller slutsats. Men vi säger så här, första april är dagen då du lurar folk, första maj är dagen då du hoppar eller åtminstånde hoppas för allt du är värd.
Amour.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0