I Dare You To Love Me 74.
Till saken hör också att jag inte riktigt lyssnat in mig på Hästpojken än. Illa jag vet. Men jag har ju hört Caligula, Lena 60, Cyklar och Knark, Cancerkropp, Shane MacGowan och sådanna spår men resten har jag inte riktigt hört hört. Så jag tänkte att jag slår två flugor i en smäll, satte på mig hörlurarna med Hästpojken på högsta volym och går till ÖB.
Väl inne på ÖB börjar jag se mig omkring efter det absolut bästa godiset jag kan få till det absolut bästa priset. Någon låt tar slut och plötsligt hör ett klingande piano som byggs på av gitarr och jag blir tvungen att stanna till mitt där bland allt billigt godis som egentligen inte betyder någonting. Det är första gången jag hör Utan Personlig Insatts och tårarna strömmar. Och det gjorde ingenting alls för det är det finaste jag hört på länge.
och att våga hoppas på nåt fint är att skjuta sig i huvudet
